Fika på Barnbarnshemmet.
Som nästan alltid när vi kommer till Barnbarnshemmet så möts vi av glada
barn, tvätt som hänger på tork och hunden Scoopy! Denna gång har vi med
en fotboll, hopprep och leksaker samt en svensk tjej som är i Kitale på besök.
Och naturligtvis en stor flaska saft och "mandazi"/munk.
MYCKET uppskattat!
Bananträden växer och ger skörd!
Sukuman/mangolden växer och disken är på tork i det kenianska diskstället.
Innan man fikar, äter eller överhuvudtaget stoppar någonting i munnen så
tvättar man händerna! Alltid! En oerhört bra sed som håller många sjukdomar
borta! Finns det inte rinnande vatten så går man runt med ett handfat, karaff
och tvål. Även de riktigt små barnen har lärt sig det och räcker lydigt fram sina händer!
Denna lilla tjej är ett barnbarnsbarn till Sirira 2,5 år och så SÖT!
De mindre fick också nya kläder som vi hade med oss från Sverige.
Många har blivit vuxna sedan vi första gången träffade dom för drygt 10 år sedan.
Hoppa hopprep och sparka fotboll är inte dumt !
Hej då får vi säga med en vinkning från Barnbarnshemmet och en julblomma
och ett stort TACK till alla ni som hjälpt oss att hjälpa !
Grattis till körkorten!
Under sista halvåret har två av killarna gått på körskola och
är nu innehavare av nya körkort!
Stående i rött är Lennart eller Lenni som han kallas i dagligt
tal. Lenni avslutade gymnasiet för ett år sedan och har en dröm
att, som sin pappa, bli chaufför!
Wilson avslutade mekaniker/yrkesskolan för ett år sedan och
har nu också körkort! Det ökar hans chanser att få jobb som
bilmekaniker i den otroligt hårda konkurensen här i Kenya.
Tusen TACK till alla er som bidragit till att dessa två killar både
haft möjlighet att gå gymnasium (Lennart), 2-årig yrkesskola(Wilson)
och nu också fått körkort!
Hoppas ni alla förstår vilken gåva detär för dem!
Fina, fräscha och mycket glada killar som är halvbröder!
Här är Lenni igen med sin bror Wicliff som avslutade sin mekaniker
utbildning samt tog körkort för ca 2-2,5 år sedan. Han har nu jobb
på en stor verkstad, är gift och har en liten son!
Det är även tre killar till som tagit körkort tack vare de gåvor ni där ute har
skänkt till Barnbarnshemmet, tyvärr hittar jag inte några foton på dem nu!
Den livsviktiga majsen!
Odlandet av majs har många faser och just nu är det skördetid . Skörden är inte så god eftersom
det regnat alldeles för mycket under det sista halvåret!
Växa och skördas. Torka några veckor.
Torka och åter torkas!
. 
Vägas, packas o fraktas!
Ju större hushåll desto större utdelning naturligtvis.
.......................................................................................................
Sedan det roligaste av allt : Att ÄTA!
Varje person i detta land äter den livsviktiga majsen i form av :
Githeri/majs o böngryta eller Ugali/ hård fast gröt eller Ugi/ majsvälling.
När jag kom till Kenya trodde jag absolut att man också bakade bröd på
majsmjöl men det förekommer inte!
Githeri/Majs o Böngryta.
En av universitetskillarna, Meshack lagar mat på sitt rum på sin gasCoocker!
Tillagning av böngrytan till de skolelever som är med i det betalande
" lunch-programmet" på Hillschool. Vi har idag 11 elever som får äta sig
mätta, tack vare det!
UGI.
Här är det Ugi/majsvällingen som varenda unge är uppvuxen på i detta land!
Återigen foto från Hillschool där alla barnen från Barnbarnshemmet gått!
Ugali!
Ugali/den hårda majsgröten buren av Sirira
Vi vill framföra ETT STORT TACK till alla Er som på olika sätt bidragit
för att alla dessa ungar haft och har möjlighet att få äta sig mätta varje
dag!
Tiden går ....... alltför fort!
Hembesök !
Många besök hemma hos oss och oftast har jag tyvärr inte kameran i handen.
Men några foton har det ändå blivit!
Det är alltid med stor glädje och spänning vi landar i Nairobi och sover över på
Flora Hostel 1-2 nätter ...sedan buss till Kitale med allt vårt "pick och pack"!
Som alla andra gånger tar vi med så mycket vi bara kan/får ta med d.v.s.
ca 55kg/per/peron. Det är ju till 90% skor, ryggsäckar, USB-minnen och solcellslampor
som har första prioritet och som vi vet behövs här!
Vi kom hit just vid slutspurten av läsåret så det har inte blivit några täta möten
men barnen ännu! De har alla Exams/prov de sista veckorna i skolan. De går
då i skolan även lördagar och har fler timmar/dag dessutom!! Hårda bud ska
jag säga! Men sedan i fredags har de alla slutat förutom de som går sista
året på gymnasiet. De går tre veckor till!
Tyvärr fick både Lennart och jag en rejäl förkylning och jag sjuknade om med hosta
och har varit ganska "deckad", måste jag säga!!!!! men SAKTA men säkert går det
åt rätt håll. Tyvärr är det svårare att tillfriskna här både p.g.a. värmen och regnet
som kommer varje dag och ger en mycket hög luftfuktighet.
Många glada ansikten!
Ett av de sista besöken på Barnbarnshemmet innan vi åkte tillbaka till
Sverige! Skor och mat till alla i överflöd!
" Maten är färdig" !
Nya skor till alla!
Nya skorna hann inte komma med i bild!! Det går undan ibland!
En mycket glad Ben i nya skor som tyvärr inte syns på bilden!
" Still going strong" är ett passande uttryck om Sirira! Hon har inte åldrats
mycket sedan vi träffade henne första gången i april 2010!
Ris, majs, böngryta samt vitkålsröra lät vi oss alla mättas av....mycket gott!
Skoltjejer .
Här är det Zena och Benta som just kommer hem på "mitt-termins" lov!
Så här vuxna blev de när de bytte om till privata kläder. Benta går sista
året och Zena i årskurs 2 ( av 4).på gymnasiet.
En av deras stora systrar - Shiela - är den som kramar om dem i
mitten!
En annan av systrarna Barasa är Rezin, 20 år.
Hon påbörjade i januari 2019 en tvåårig ekonomi/sekreterarutbidning och är en
av de bästa eleverna i klassen. Rezin fick vänta i flera år efter avslutad gymnasie-
och datautbildning på att få påbörja sin yrkesutbildning. Detta pga att vi inte hade
ekonomiska möjligheter och helt enkelt inte vågade låta henne påbörja en
yrkesutbildning ifall vi inte skulle kunna hjälpa henne att slutföra den.
Shiela avslutade sin gymnasielärarutbildning i julas...UNDERBART!
Men det är tyvärr inte klart i och med det,i detta land!
Graduation firades för 1,5 månader sedan. Efter det måste det gå 1 - 2 månader
innan hon får sitt certifikat från skolan! Det skulle ha hämtats idag men blev
uppskjutet en vecka! Sen när hon väl har fått det (måste hämtas och signeras
personligt) då kan hon anmäla detta till "lärarförbundet" för att få ett intyg från
dem och SEDAN kan hon börja söka jobb!! Då har det alltså gått ca 4 månader
sedan hon avlade de sista proverna och blev godkänd!
Vi önskar verkligen Shiela allt gott och att hon får ett jobb så snart som möjligt!
Hon är en sådan fin, rar och fantastiskt tjej. De som får henne till lärare har en
stor tur!!
Skoutdelning!
För 1,5 månad sedan hade vi besök av nästan hela min släkt här!
De hade i föväg frågat vad som behövdes för att dela ut o.s.v. och
det var ryggsäckar, skor - gärna sport/fotbollsskor som gällde!
Så de kom och ska jag vara ärlig vet jag knappt hur många par
skor vi delat ut! Minst 40 par! En enorm välsignelse både för oss att
dela ut och för de som får dem.
Vi har delat ut från vårt hem till ett helt fotbollslag på Millimani skolan
som ligger här i närheten.
Det har provats och åter provats! Sen en liten avslutning på saft och smörgås!
Även kläder har delats ut till många, mångas glädje! Om bara dessa små
killar som gav denna tågbana visste vilken OTROLIG glädje den varit till!!
Underbart och stort TACK!
Oscar rånad!
I förrgår skickade Oscar denna bild till oss och berättade att han, på väg
från sitt studentrum till universitetet, blivit rånad! Tre killar kastade sig över
honom och han fick rejält med stryk och måste till sjukhus för att sys!
Tack och lov var det inga allvarliga skador och inget brutet heller...och han
LEVER!
Det har varit en våg med denna typ av överfall runt universitetsområdena.
Detta då universitetsstuderande idag - som alla vet - är tvugna att ha,bra
mobiltelefoner eller datorer.
Som väl var hade han bara telefon och ltie kontanter med sig i söndags-
eftermiddag när detta hände!
Under de senaste åren har vi alltid försökt att träffa de killar från Barnbarns-
hemmet som är i Nairobi på vår väg till eller från Sverige.
Oscar har läst på universitetet sedan 3 år tillbaka och avslutar sina
universitetsstudier om drygt ett år - då är utbildningen avslutad och 4 år
har gått!
Oscar är en sån fin, lugn och något tillbakadragen kille. Det är så tråkigt
vad som hänt men, som sagt, han är på bättringsväg! Det har nu gått en
vecka sedan denna händelse och Oscar mår nu bra och har börjat plugga
igen! Vi är så glada och TACKSAMMA för det!
Tack att ni är med och hjälper oss så att vi har möjlighet att köpa medicin
och förhoppningsfullt en ny telefon samt ge möjlighet att uppsöka sjukhus
när man behöver det! Det är absolut ingen självklarhet att man kan åka till
sjukhus och få behandling här.
Den livsviktiga majsen!
Det är mycket med majs!!
Växa och skördas. Torkas några veckor.
Torkas och åter torkas!
.
Vägas och packas.
Bäras och fraktas.
Fraktas hem på olika sätt!
Kokas.
SERVERAS och ÄTAS!
Ett STORT TACK till Er alla som på alla sätt bidrar till att dessa familjer/peroner
får äta sig mätta! Tusen tuusen TACK!
Mellanmål för 139 förskolebarn!
Killen, på bilden till höger, går på lekskola och hjälper till att röra i
"välling/udgigrytan" som kokas på majsmjöl och serveras som
mellanmål vid 10-tiden i Kenyas alla förskolor. Udgin är dock inte
gratis men ingår i grundavgiften som kan variera mycket från skola
till skola, allt från 100 - 300 kr/månad.
Förskolorna är obligatoriska och tyvärr mycket dyra.
På nolltid står barnen i en tät och fin kö, väntar på sin tur att få händerna
tvättade av sin lärare som har rent vatten i den gula muggen!
Nya plastmuggar och ett nytt bord invigdes idag. Bordet är ett stort träbord
med en tunn metallskiva på som gör det extra hållbart. Detta med tanke på
all vätska som kan komma både uppifrån och vid själva serveringan!
MYCKET NÖJDA och mätta små barn som var påtagligt stolta över att
få vällingen serverad från ett bord istället för som tidigare - direkt från marken!
Klar standardhöjning!
TACK alla ni som på alla sätt hjälpt till att glädja dessa ungar och även lärare!
Tusen TACK för ekonomiskt stöd, kläder, ryggsäckar, fotbollar, fotbollskläder
och mycket mycket annat!
Mamma är lik sin mamma...
Denna lilla tjej vid namn Blessing som betyder Välsignelse har vi känt i 2 år
d.v.s. sen hon föddes. Mamma Roselyn bor i ett mycket fattigt område och är
ensamståeende med tre barn, Blessing är yngst.
Denna gång hade vi med en docka från Sverige och min syster hade sytt kläder
som uppskattades mycket!
När de skulle gå hem var det helt naturligt att dockan skulle bäras på ryggen
och den nya lilla mamma tog sin nya uppgift med stort allvar!
Jag hade några foton sedan Blessing själv bars på detta sätt och det är bara
att konstatera att Blessing redan nu vet hur hon ska bära en bäbis!! Så söt!
Storkbad!
Man måste passa på och ta tillfället i akt, inte bara vi människor som gör det som synes!
Detta skådespel gick av stapeln på Kitale Golf Club!
Majsen torkas o luftas!
I våras planterade vi, som så många andra, majs och bönor och nu är det
skördetid. Majsen huggs ner som allting annat för hand. Sedan står den i
"stackar" och torkar. Man skiljer sedan majskornen från kolven och även
det görs i regel för hand.Sedan måste den återigen torkas och många
köpare bär då dagligen ut majsen när solen skiner och tar in den när det är regn!
Oskördad är majsen i regel manshög.
Mycket annat fångar dessutom ens öga!
Trevligt och gott möte med " stora killarna" i Nairobi!
Sedan några veckor är vi nu tillbaka i vårt Kitalehem och det är alltid lika roligt att låsa
upp dörren och komma hem!
Vi stannade några dagar i Nairobi och passade då på att träffa de "stora" killarna
från Barnbarnshemmet. David är storebror till Dan och har bott i Nairobi i ca 4-5 år nu.
Dan flyttade till Nairobi efter avslutad studentexamen och gick där en sex månaders
datautbildning och söker nu jobb.
Vårt favoritställe i Nairobi är Bakery Expess som är enkelt,gott och billigt!
Även Oscar kom till vår träff. Oscar i vitt och Dan i orange!
Det var ett kärt återseende och vi lät oss alla väl smaka av den typiska kenyanska maten.
Oscar startar nu sitt sista d.v.s. 4:e år på Kenyatta Universitet och har trivts otroligt
bra. Han avslutar hela utbildningen i november 2019 och efter "graduation" som är
några månader därefter kan han börja söka arbete! Vi är så stolta och glada över att
allt gått så bra för honom med tanke på alla lektorsstrejker som har påverkat hans
och många många andras utbildning under de sista åren!
Annorlunda sommar i Sverige p.g.a. en tandpetare!
Detta hjärta får bli en symbol för att Lennarts hjärta klappar på samt för den saknad och tomrum som Mary lämnar efter sig ...
I mitten av mars reste Lennart hem till Sverige och på planet trampade han på en tandpetare som låg i gången!
Detta ledde till blodförgiftning, benröta samt hjärtsvikt så det blev tre veckors vistelse på hjärtavdelning. Men mycket tack vare sin goda grundfysik, optimistiska livssyn och förbön från många så har allt gått över förväntan bra och för drygt en vecka sedan ställde vi kosan mot Kenya igen!
Strax innan vi åkte tillbaka till Kenya fick vi besked om att Divinas och Davids dotter avlidit. David (son till Sirira) var tidigare chaufför hos oss och avled 2001. Divina och hennes 9 barn får hjälp via oss och "Barnbarnshemmet" sedan flera år. Den yngste sonen låg i Divinas mage när David avled och hela familjen var otroligt fattiga. Mary var endast 28 år och lämnade efter sig två söner som är i mormor Divinas vård.
Så andra dagen i Kitale var vi på Marys begravning, vilket kändes tungt och svårt. Enligt sed så kom MÅNGA till begravningen släkt, vänner och grannar. Totalt kom det säkert ca 600 personer.
Mitt i majsåkern med kossor och får som gick omkring hölls begravningscermonin för Mary som fick
lämna detta liv alldeles för tidigt. Hennes söner är endast 6 och 9 år!
