Sedan vi kom för 7 dygn sedan har det varit elavbrott minst halva tiden.
På dagen bryr man sig ju inte så mycket men när det är kolsvart kväll
efter kväll kan det bli lite tröttsamt faktiskt d.v.s. mörkt tre kvällar av fyra.
En del sysslor blir ju lite mera komplicerade dessutom, trots solcellslampor
och stearinljus! Det är ju dessutom kolsvart eftersom det inte heller
är någon belysning överhuvudtaget utomhus och mörkt är det från
klockan 1900.
Så det gäller att ducha med kallvatten och se till att OM strömmen
kommer tillbaka en stund på dagen så ska telefoner samt datorbatteri
laddas, Solcellbatterin ligger på laddning varje dag i det öppna fönstret.
Här gör Lennart omelett i skenet av pannlampan!!! Men den var mycket
god ska jag säga.
Nu har det gått ytterligare ett dygn men endast korta elavbrott,
värre är det för en hel gata som inte haft någon el 3,5 dygn...
så vi tillhör dom lyckligt lottade,trots alla!
Eftersom vi varit borta i nästan 4 månader så är det en del
uppföljning och genomgång av utgifter som skett medans vi
varit borta.
Som väl är har vi den pålitliga och duktiga Julie, som vi ju arbetat
tillsammans med sedan -97. Hon skötte tidigare all bokföringför i
det projekt vi arbetade med under 5 år för Trosgnistan.Hon har även
sedan dess haft hand om allt vi gjort tillsammans med Trosgnistan
sedan dess bl.a. "Mat för dagen" .
Även Emily var här och Rose förstås. De slog sina kloka huvuden
ihop och kvitton och bokföring gjordes.
Från vänster: Julie samt Emily.
Glada och nöjda att allt stämmer..
Den pålitliga Rose samt Emily....kaffepaus matste man ju ha
oavsett om det är kenya eller Sverige.
På väg hem efetr avslutad dag: från vänster Rose,jag,Emily och
bakom står Farmar-Kennidy,han tittade också in denna dag.
Ett mycket sympatiskt, pålitligt, duktigt gäng.
Det är alltid något komplicerat att skaffa biljetter till bussresan med
Easy Coach, biljetter måste köpas dagen innan och pass måste man
ha med. Men det är bara att ta seden dit man kommer och göra så.
Bussarna är bra, farthållare finns, bra chafförer, bagaget registreras och
har aldrig kommit bort. Flera "stops" görs dessutom på den ca 8 timmar
långa resan och det är alltid något intressant att titta på. Det är ca 360
km mellan Nairobi och Kitale.
Väskorna räknade. På huvudet kan man bära sin väska
tycker damen i gul kjol!
Mycket kan man lasta på taket!
Det var soligt och fint när vi lämnade Nairobi men under resans gång
hann vädret skifta från sol till molnigt väder och kraftigt regn.
Glad barn i fina skoluniformer som genast kom fram när bussen
stannade till. Vi gick glada ihågen in på en servering för att få
lite kaffe!
Tidigare har vi kastat i oss det varma kaffet men denna gång
frågade servitören om vi vill ha " take away"? Fantastiskt
tänkte jag och såg framför mig en pappmugg med lock.
Men "take away" i Africa kan och är något helt annat! Tunna plastpåsar
och socker i en separat påse.Inte lätt att dricka ska jag säga.
Kaffe med mjölk.
Svart kaffe.
Lennart rusade in efter sugrör men jag avstod eftersom hela
situationen kändes svår ...hur lätt kan inte ett litet hål bli väldigt
stort i en tunn plastpåse?? Och det heta kaffet rinner ner på
knäet och golvet!
Nu har vi varit "hemma i Kitale" i tre dygn och vi är så tacksamma och
glada att allt gick så bra för oss trots den tuffa starten i Holland.
Våra nya grannar från USA bjöd in oss direkt på middag och det
uppskattade vi mycket efter den 8 timmars långa bussresan och vi kände
oss extra välkomna hit.
Tyvärr fick vi ju dagen därpå reda på det stora gisslan dramat som ägde
och fortfarande äger rum i ett av Nairobis största shoppingcenter. Går
ej att med ord beskriva hur fruktansvärt det är att följa det på så nära
håll och också känna igen så många från Kitale som har nära och kära
som var på besök i detta köpcenter i lördags och fortfarande är saknade
och inte svara på sina mobiler.
En nära vän till mig var där med sina tre tonårsbarn och avled inför
barnens ögon...hon var i 45 års åldern. Be för hennes barn och man.
Hade tänkt förmedla en del bilder från resan upp men det får bli foton
en annan gång.
Lennart tittade in hos Sirira idag men jag återkommer en annan gång
om detta.
Vi startade vår resa den 16 september klockan 04.00 från Uppsala då planet gick 06.30.
Allt väl, med god frukost samt trevlig personal med KLM flyg med två timmars mellanlandning
i Amsterdam.
När vi glada i hågen checkade in där fick vi beskedet att våra pass som går ut i mitten av
februari 2014 TYVÄRR inte var giltiga för inresa i Kenya!!! Naturligtvis blev vi förvånade och
skärrade ( jag, inte Lennart)...och vad gör man i denna situation? Argumentet att " det är ju
absolut fortfarande giltigt" hjälpte inte alls!! KLM/Kenya airway kan få betala en stor summa
böter om de inte följer Kenyas bestämmelser och den är : Pass måste vara giltigt 6 månader
framåt i tiden och våra var endast giltiga på dagen 5 månader.
Det blev ett springande på många ställen på flygplatsen samt säkert tio samtal till Svenska
ambassaden som tyvärr inte låg i Amsterdam utan i Haag!! Flygpersonalen kunde dessutom
inte alls garantera att vi skulle kunna få ta ett annat plan utan extra kostnad som var minst
3000 kr per person...så skulle vi åka hem och avbryta resan?? Det fanns många frågetecken
ska jag säga!
Personal som var ansvarig för "tillfälliga pass" på ambasaden satt i möte och sedan var det
lunchdags! Till saken hör också att för att få svar på OM de överhuvudtaget kunde utfärda
passet ringde vi säkert minst tio samtal...samtalen avbröts HELA tiden. En mycket frustrerande
situation särskilt för en kvinna tror jag. Men efter många turer så var det bara att kasta sig på ett
snabbtåg till Haag som låg ca 5 mil från flygplatsen. Därifrån spårvagn 15 minuter och sedan en
promenad på 15 minuter eftersom vi gick fel dessutom.
Väl där möttes vi av en underbart trevlig personal som gjorde allt vad hon kunde för att vi skulle få
våra "tillfälliga pass." Sen tillbaka samma väg och då hade hela dagen gått och det var ca 1,5
timme kvar nattflyget avgång...som vi inte visste om vi skulle få följa med överhuvudtaget!
Fanns det plats? Extra kostnad?? Men vi kom med och det blev ingen extra kostnad alls...Gud är god!!
Nervös resa på spårvagn till Ambassaden..... skulle vi hinna innan de stängde?
Vackra vyer passerad vi.
Dessutom vackert väder som vi tyvärr inte riktigt kunde uppskatta denna stressiga dag.
Trött men med det nya passet i väskan.
Flygresan fick bra men sedan kom vi då till Nairobi där det ju var en brand för 3-4
veckor sedan. Så det var nu en hel annorlunda syn som mötte oss än tidigare.
Spänningen var stor utifall att vi eventuellt ändå skulle få problem vid "Imigration"
trots våra nya handlingar MEN allt gick bra och in i Kenya kom vi med hast!
Återstod då bara att få de hårt packade fyra väskorna à 23 kg st ....vi väntade och
väntade och till slut var hela planet avlastat och vi jättesömniga men inga väskor
så vår slutsats var att de var kvar i Amsterdam och vi köade tålmodigt för att göra en
skriftlig anmälan så att bagaget kunde skickas till oss när det väl anlänt till Nairobi.
Men döm om vår förvåning när killen som tar emot anmälan säger " Oh, ni skulle
ha kommit för ca 12 timmar sedan eller hur men blev kvar i Holland p.g.a. problem
med era pass?" Kan rykten sprida sig så snabbt?? Vi är ju inga kändisar heller ??
Men det var så att bagaget hade checkats in från Arlanda till Nairobi och de hann
aldrig packa ur det så alla väskorna med "ge bort kläder" kom alltså till Nairobi
med det plan vi ursprungligen var bokade på och hade stått i inlåst i säkert förvar i
12-14 timmar och väntat på oss!!! Underbart skönt kan vi bara säga!!
Men vad vi lärde oss av detta är att Gud har en fantastisk omsorg om var och en av
oss och att "allt samverkar till det bästa" som det står i Bibeln! Dessutom kommer
vi aldrig mera att glömma att kontrollera hur länge ett pass måste vara giltigt
i det land man åker till...finns tydligen många länder i Asien som har samma
regel.
Framme på Flora med väskorna och ser fram emot sängen!
Nu har vi tagit igen all den förlorade sömnen och åker i övermorgon med bussen
till Kitale och får då träffa alla på Barnbarnshemmet!!
Trettio timmar tog det från dörr till dörr så det smakade mycket gott med kaffe
och cheescake efter det vi sovit ut.
Syftet
Syftet och ändamålet med penninginsamlingen är att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning liksom att bedriva hjälpverksamhet bland de behövande; allt med inriktning på de barn som finns i Barnbarnshemmet. För de äldre barnbarnen som påbörjar sin yrkesutbildning blir hjälpen mer att se som hjälp till självhjälp.
Barnbarnen och barnbarnsbarnen
Dessa barnbarn, kommer från 7 familjer där de flesta har mist sina föräldrar i sjukdomen ”aids”, i en trafikolycka eller har försvunnit på annat sätt. För den dagliga tillsynen finns en kvarlevande mormor/farmor Sirira. Barnbarnen, som bor i Kitale, Kenya uppgick i april 2010 till 36 stycken i åldern 5 – 25 år samt 4 barnbarnsbarn i åldern 3 – 6 år. Idag, i augusti 2013, bor 33 barnbarn samt 5 barnbarnsbarn på Barnbarnshemmet. Minskningen av antalet barnbarn beror på att Mercy gifte sig i januari 2013 och flyttade till ett eget hem på annan ort. Sedan tidigare bodde ett annat av barnbarnen tillsammans med sin familj utanför Kitale. Celestin, som går sjuksköterskeutbildningen bor inte heller kvar på Barnbarnshemmet. Se bilaga angående namn och ålder på barnen.
Ansvar och dispositionsrätt, bokföring
Insamlade medel insätts på bankkonto i Swedbank med kontonummer 8103 4,914 877 201 6, på bankkonto i Handelsbanken med kontonummer 6225 428 700 888, eller på Bankgiro 648-2657.
Kontots innehavare och firmatecknare är Lillemor och Lennart Berglund, Blomstervägen 3, 812 41 Gästrike-Hammarby, Sverige. Telefon 0290-51451, Lillemor 070-4815636, Lennart 070-3507776.
Insamlade medel kommer huvudsakligen från Sverige, Norge, Åland samt Kenya och går oavkortat till de ovan uppräknade ändamålen.
Lillemor och Lennart har ett utöver sin dispositionsrätt till de insamlade medlen även ett direkt övergripande ansvar för medlens användning för barnbarnens behov enligt ovan angivna ändamål.
Ansvar för insamlade medels och utgifters bokföring har Julie Sambo, P.O.Box 2415 Kitale, Kenya samt Lillemor Berglund.
Målsättning
För varje år är målsättningen att insamla tillräckligt med pengar för att barnbarnen och barnbarnsbarnen ska överleva, få en bra uppväxt och uppfostran, en normal skolgång, liksom vid behov sjuk- och tandvård samt i bästa fall en vidareutbildning till något för dem passande yrke. För att försörja denna grupp behövs per år medel motsvarande ca 180 000 sek.
Vår verksamhet
På internet, hhttp:/barnbarnshemmet.blogg.se/ kan man mera i detalj se vad vi gör för Sirira och hennes barnbarn och barnbarnsbarn och vilka åtgärder som vidtagits.
Lillemor Berglund Lennart Berglund