Sjukhusbesök 26 feb.

Ja , livet pågår för fullt och mycker händer bla har tyvärr flera av barnbarnen drabbats av sjukdom!

David som går sista året på gymnasiet har flera ggr uppsökt  ögonläkare här i Kitale. Han har stora besvär  " röda ögon ", klåda och irritation! Fått ögondroppar i omgångar men tyvärr verkar de bara hjälpa under en kortare period.
Vädret som nu är mycket varmt, TORRT o dammigt bidrar säkert till hans ögonbesvär...så både han och många andra väntar nu på regnet som ju borde vara på väg i mitten av mars !

Oscar som ju denna termin har börjad dag gymnasium hade besvär med luftvägarna så i förrgår gjorde David och han sällskap till distrikts sjukhuset här i Kitale .Han träffa doktorn och fick medicin.


Igår em åkte Margaret och jag hem till Sirira som planerat.
En viss tomult rådde direkt när vi kom eftersom Oscar satt ute i gräset och blödde näsblod ! Han hade dessutom  så ont runt näsan och framförallt upplevde jag att han var så rädd !! Han är en sån fin ,rar men normalt en mycket tillbakadragen kille .Han grät nu och var så rädd och upprörd!
Vad som genast slog mig var att alla barnen stod omkring honom .... de försökte på alla sätt att hjälpa honom. Lägga händerna på honom och stryka honom över ryggen, blöta näsdukar och handukar osv. hämta vatten så att han fick tvätta av sig  och be för honom! Det var så starkt att se den enorma kärlek de visade varandra och den sammanhållning och omsorg de har !!
Och tankarna kommer ju också om hur otroligt utlämmnade de är ...att i regel inte ha pengar till medicin,läkarbesök och transport till läkare eller sjukhus !
Han var så otroligt ledsen och rädd och min undran är ju också vad sjukdom väcker för tankar ? Har man haft döden så nära inpå sig som dessa barn så måste det eller kan det ju finnas en stor räddsla av att - nästa gång är det min tur ??
Näsblodet slutade efter en stund och han gick för att vila sig.
Margareta hade framkallat en hel del kort som nu satte in i barnens album ...mycket roligt ! Att se att foton kan uppskattas så otroligt mycket!! Helst ville alla hitta foton på sig själva !!! Även gammla halsband , armband från Norden uppskattades så !!! Roligt hade vi alla!!
När det började mörkna var vi förståss på väg hem.
Barnbarnshemmet ligger bara 6 km från vårt hem så det är väldigt praktiskt och behändigt . Vägen går efter en skogskant därför är det  inte helt tryggt att promenera där ensam med tanke på överfall ! Och absolut inte efter mörkrets inbrott !!Så vi var på väg hem i bil.
Då kommer flera av barnen upprörda och berättar att Oscar är sämmre ! Han fryser nu ordentligt och är HET och mycket torr !! Min första tanke är - malaria förståss. Den tanken kom redan när han blödde näsblod eftersom jag sett det tidigare men vid tillfrågan då så "kännde han ingen malaria !.
Så nu blev det sjuktransport direkt !
Många av barnen grät verkligen och en någon var nästan otröstlig ! Återigen så var deras omsorg om Oscar så otroligt rörande ! Det finns en kärlek i denna familj som defenitivt är utöver det vanliga....Guds kärlek är verkligen utljuten bland dom !
David och Bonofas ( näst älsdst) följde med i bilen mot stan och vid sjukhusgården kom Mark-som just avslutat dagen med att sälja skor på marknaden  och Tom -som ju avslutat annanas försäljningen för dagen. Alla slöt de upp !!


Det visade sig att Oscar hade både lunginflammation och malaria .Behandling startades och efter några timmar fick han åka hem...bilen passerade vårt hem och det var ändå så roligt att se alla verkligen inklämmda i bilen med Oscar i mitten bak ! Verkligen omsluten av nära och kära !
Något jag många gånger fått uppleva under min tid som sjuksköterska här i Africa är ett nästan mirakulöst tillfrisknande av malaria. Inklusive när jag själv haft det - man är jättedålig men så efter medicinintag 1 dygn så är man så gott som bra !
Men malaria är en otroligt allvarlig sjukdom som skördar tusentalls liv per år så obehandlad är den absolut livshotande.
Har idag ringt flera ggr till Siriras men tyvärr ej fått något svar - vi får alla be att han absolut tillfrisknar !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0